För och nackdelar med kloning

För

Inom medicinsk forskning kunna hitta nya botemedel mot sjukdomar med hjälp av stamceller. -Underlätta genmodifiering av djur (t.ex. för att minska mängden onyttigt fett i grisarnas fläsk.) -Hjälpa människor som behöver olika sorters organtransplantationer genom så kallad terapeutisk kloning. 

En bra sak med kloning är att man kan tillverka och återskapa ett nytt friskt och fungerande organ till en patient. För det kan vara svårt att hitta en donator som vill donera och som har ett passande 

organ.

När man klonar ett djur så tar man arvsanlagen från djuret och lägger in dem i ett nytt ägg. Men chansen att ägget och djuret kommer att leva en längre tid är väldigt liten, därför så klonar man ofta i väldigt stor skala eftersom bara runt 10% överlever. Många blir också missbildade.

Man kan klona utrotningshotade djur för att dom inte ska försvinna helt och hållet och att dom ska överleva så länge som möjligt. Om ett djur blir utrotat så kan det påverka hela ekosystemet.

Man skulle kunna klona utrotningshotade djur, denna process är enklare med djur som lägger ägg t.ex. havssköldpaddan. som hade kunnat räddas med hjälp av kloning. I framtiden så kommer det också vara möjligt att ta tillbaka utdöda arter genom att ta DNA från arten och lägga in den i ett nytt ägg som i filmen Jurrasic Park.

Kloning kan också användas till att effektivisera mjölk och köttproduktionen. Genom att ta DNA:t från den friskaste och starkaste kon så kan du skapa 10 likadana kor istället för att föda kor som kanske blir sjuka och inte producerar särkilt mycket mjölk.

Men det finns andra bra saker med kloning. Om någon är sjuk (My sisters keeper) så kan stamceller och nödvändiga organ doneras till den sjuka om de två har liknande DNA.

Om vi skulle ha ett par som inte kan få barn, så skulle man kunna skaffa ett barn med DNA:t från den ena föräldern.

3.   

Om en marknad för kloning byggs upp, på grund av högre efterfrågan på genetiska kopior (kloner), kommer de företag och industrier som sysslar med kloning att behöva satsa enorma resurser på vidare forskning för att bli mer medvetna om fördelar och risker, men även att försöka effektivisera de metoder som används idag. Detta gör att stora mängder pengar kommer att läggas på forskning inom genetik, vilken kan gynna allmänheten inom andra områden, då människan får mer kunskap och genetik och biologi.

Om man blir av med sitt sällskapsdjur som man verkligen älskade så kan man klona den så att man får tillbaka en exakt likadan. 

Mot

Farligt att mixtra med människors och djurs natur, det strider mot naturens alla lagar. 
Det krävs flera tusen ägg för att klona fram ett levande djur. 
Skapar lidande hos de klonade djur som växer upp med missbildningar och inre skador.

Men att i framtiden klona människor kan leda till problem. Om vi skulle se en några årtionden äldre klon utvecklas och dö, då måste det kännas som att samma sak kommer att hända dig.

Just nu så människan inte redo för att klona utdöda djur. Det kostar för mycket för bara ett djur och det finns många risker. Bland annat att de förstör vårt och de andra djurens eko system. Och det är inte rätt klimat för att djuren skulle överleva , de skulle dö snabbt och alla pengar nedlagda på dem skulle förloras.

Ett klonat djur kan drabbas av missbildningar och missfall. Djuret kan lida mycket och det är inte rättvist för djuret som föds. Detta hade aldrig blivit tillåtet att göra på människor om man inte kommer på ett sätt som gör att det inte är någon risk med att klona. 

En annan nackdel är att reproduktiv kloning är en väldigt osäker metod. Det krävdes exempelvis 227 missfall och missbildade avkomlingar innan fåret Dolly, som var friskt, föddes. Dolly åldrades dock mycket snabbare än ett ”normalt” får.

För att klona ett djur så behöver man flera tusen celler, men i dom flesta fallen så dör det klonade djuret ändå.

Det klonade djuret klarar sig inte lika länge som ett vanligt djur. Dom dör innan dom når den vanliga livslängden. 

Många vill klona sina gamla och döda sällskapsdjur. Det är inte lönt att lägga ner så mycket pengar på det för det är inte ens säkert att kloningen kommer att lyckas. Och då har man bara slösat bort en massa pengar som man skulle kunna lägga på andra saker. 

Om man klonar djur bara för att få fram mer kött så förlorar man bara en massa pengar på det. Det kostar mycket mer att klona fram ett djur som består av mer kött och mindre fett än att bara fortsätta som vi har det just nu. 

Detta skulle man aldrig göra med människor. Djur kan ju också lida och då kan man ju fråga sig vad som gör det mer okej att låta ett djur ha ont.

Källkritik:
Jag änvände mig av NE.se som är en pålitlig databas som är kontrollerad nogrannt och vem som helst kan inte skriva i den. Lärare rekommenderar alltid NE för att den är en kontrollerad, säker källa som alla borde använda. Den här artikeln är skriven av en doktor och en forskare inom ämnet, så jag vet att det är en mycket pålitlig text.

Jag använde mig också av boken titaNO Biologi som är en bok publicerad av Gleerups Läromedel. Gleerups anliter bara vissa personer som författare och är noga med att kontrollera allt som skrivs, så den är säker. Man kan också skriva till Gleerups för att rapportera om olika fel som du hittar, på så sätt så minimerar man "skadan"

Jag fick en hel del fakta från so-rummet. Sidan är mest gjord för SO men den innehåller ändå mycket om genitik. Det finns mycket fakta om just kloning vilket är väldigt bra för oss som jobbar med det nu. So-rummet är en pålitlig källa pågrund av att den bara är hänvisad till kontrollerade länkar. Sidan gör så att man kan hitta mycket information på samma gång, vilket är bra om man vill veta mycket om det man ska skriva om. So-rummet är gjort för att lärare och elever lätt ska kunna hitta information och fakta. Det är en sida som har skrivit en text och sedan lagt upp andra texter från andra pålitliga sidor som de skannar.

Jag använde DN (Dagens Nyheter) som en av mina källor. När man använder en tidning som källa så är det viktigt att bara ta fakta från nyhetsartiklar, inte debattartiklar eller insändare. Och eftersom att jag tog faktan från en nyhetsartikel som är helt opartisk och kontrollerad av flera personer innan den publiceras, så skulle jag med stor säkerhet säga att det är en säker källa.

Min sista källa var Allt om Vetenskap. Det är ett magasin riktad till vanligt folk så det är inte svårt att förstå vad som står i tidningen, detta gör det lättare att inte göra några misstag när du skriver din text. De har ibland referenser till pressmeddelanden eller artiklar som har med saken att göra, och de skulle inte återpublicera dem utan att granska dem och se till så att allt stämmer.  De har mycket att förlora om de skriver saker som är partiska i en nyhetsartikel elller om de inte använder pålitliga källor som skriver fakta.

http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/10-ar-sedan-dolly http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/kloning
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/klonade-djur-riskerar-lidande/

http://www.so-rummet.se/kategorier/religion/etik-och-moral/genetik

https://gleerupsportal.se/gbook/v3/index.php?id=53