Lag & Rätt

1. Vi har skrivna regler, lagar och normer för att behålla ett samhälle som alla trivs i. De finns också för att folk inte bara skulle gå runt och göra vad de ville, tillexempel mord, rån, inbrott, vi skulle kanske ha en knarklangare som statsminister. Om vi inte skulle ha några lagar så skulle medellivslängden vara runt 10 till 15 år kanske och på så sätt skulle människorna dö ut väldigt snabbt. Normer är ju inte lika viktiga som lagarna. Normer är bara oskrivna regler, tillexempel hjälpa äldre folk över gatan eller att inte komma till skolan naken. Man kan inte bli straffad om man bryter mot en norm eller lag fast man blir straffad när man bryter mot lagarna.

2. För att stifta nya lagar där EU inte är inblandade så ska regeringen (eller i sällsynta fall riksdagen )starta en statlig utredning. Då lägger regeringen fram en proposition där de beskriver sina idéer. Propositionen publiceras i en serie med utredningar som kallas SOU eller Statens Offentliga Utredningar. Men regeringen behöver inte skicka den till SOU. De kan fråga riksdagskansliet istället. I sådana fall så skickas propositionen till  Ds eller Departementsserien. Sedan skickas allt till remissinsatsen, en organisation som svarar på bland annat idéer på nya lagar. Och om remissinsatsen vill så kan de återkomma med sina synpunkter. Sedan så skriver departementet ett utkast till en proposition som innehåller lagförslaget och en bakgrundsbedömning. Detta skickas sen till andra departement inom Riksdagskansliet. Oftast så skickas utkastet av lagtexten till Lagrådet, de har som uppgift att se om propositionen strider mot en av våra fyra grundlagar (Regeringsformen, Successionsordningen, Tryckfrihetsförordningen och Yttrandefrihetsgrundlagen). Sedan så lämnar Lagrådet sin synpunkter på deras hemsida (http://www.lagradet.se/). Men oavsett vad Lagrådet rekommendationer säger så har regeringen all rätt att skicka vidare propositionen till riksdagen. När riskdagen har fått propositionen så skriver de en rapport där de motiverar sina förslag till beslut. En sådan rapport kallas för utskottsbetänkande. Sedan så diskuterar politikerna i sina partigrupper och kommer fram till en åsikt om propositionen. Sedan diskuterar riksdagen i kammaren och röstar för att komma fram till ett beslut om den nya lagen/lagförslaget. Regeringen får veta vad riksdagen tycker via en riksdagsskrivelse och ska sedan se till att något händer åt lagen/lagförslaget.

3. Varför man blir kriminell och bryter mot lagar vet man inte säkert. Men man tror att det har mycket med miljö och arv att göra. Om du växer upp i en miljö där dina föräldrar dricker alkohol och tar droger så är det större risk att du blir kriminell. Om du också blir slagen där hemma så är det en stor risk att du kommer att använda våld för att ta dig ur olika situationer. Vissa tror också att när man föds så har man ärvt olika gener som gör att du får de egenskaper som kriminella ofta har. Tillexempel bristande kontroll. Men är endast en teori som ingen har lyckats bevisa. Om man också växer upp i ett område med hög arbetslöshet så är det också en stor risk att man går den kriminella vägen för att få tag på pengar till att betala eventuella lån eller hyra till ens boende. Enligt en forskning så löper du större risk att bli kriminell om du skolkar. Det börjar oftast med skolkning. Man kollade med alla personer i ett fängelse och väldigt många hade koncentrationssvårigheter. De hade svårt att koncentrera sig i skolan och ansågs av många vara bråkstakar. De flesta skolkade och dem som kom till gymnasiet hoppade oftast av.

4. När polisen misstänker någon för ett brott så startar de en förundersökning. OM det finns några eventuella vittnen så tas de in på förhör. Det som vittnena säger kan ändra hela utredningen. Under förundersökningen så letar polisen bland annat efter DNA, tillexempel fingeravtryck eller saliv. Sedan så tar de in DNA’t till polisstationen och sätter in det i en maskin som söker igen det och ser om det finns en matchning mellan det och en brottsling som suttit inne förut i ett EU-land, Sverige eller andra länder som Sverige samarbetar med. Så om t ex Rober Downey Jr skulle begå brott i Sverige och vi fick tag på hans DNA så skulle Sverige kunna fråga USA om de kunde få söka och se om det är en matchning från brottsplatsen och USA’s register. Eller om Anders Behring Breivik skulle bryta mot lagen i Sverige så skulle vi kunna fråga Norge om vi kunde få söka igenom deras DNA-register. Om man har en misstänkt till brottet så har polisen all rätt att söka igenom den misstänkte efter vapen eller annat olagligt eller söka igenom bostaden. Om den misstänkte vägrar följa med så får polisen använda våld i en nödvändig grad. Alltså om den misstänkte hotar polisen med vapen så får du skjuta hen i benet för att det är det som krävs för att ta med fången. Om fången är under 15 år så tar socialnämnden över utredningen. Sedan så begär åklagaren att den misstänkte ska bli häktad eller bli släppt. Om man vill ha den misstänkta häktad så måste man gå till domstolen och begär häktningen och ge sina skäl. Sedan så har man rättegång och det kan ta en hel vecka beroende på vad det är för typ av brott. Man kan dömmas till flera olika saker: Böter, Villkorlig dom, Skyddstillsyn, Fängelse, Frikänd, Övrigt t ex vård.

5. A) Huvudförhandling är detsamma som rättegång. Ala ska få möjlighet till en rättvis rättegång. Om rättegången är offentlig så kan alla komma och kolla och se till så att blir rätt. Dessutom kan den anklagade och målsägande vänner, bekanta och släktingar komma och kolla. De rättegångar som inte är offentlig så kan det hända att domare/åklagare fuska. Om man som tilltalad är bekant med någon av åklagare/domare/advokater så får de inte komma. Alla har rätt till en försvarsadvokat och det kostar inget.Om du är ett vittne så betalar staten för alla omkostnader. Tillexempel hotellrum, mat, resa etc.                                                                                                                                                   B) Icke offentliga brott är: Sexualbrott, barn och ungdomar, Rikets säkerhet. 

6. Om någon av parterna i huvudförhandlingen är missnöjda så kan de överklaga domen. Då går överklagan till en av Sveriges sex hovrätter. Då går dom igenom fallet. Och sedan så går överklagan vidare till Högsta Domstolen (HD) i Stockholm. Om man väljer att inte ändra straffet så kallas det att dom vinner laga kraft. För att få överklaga i HD så måste man ha tillstånd som HD själva ger ut. De brukar ges ut i lite svårare situationer. Sedan när HD dömer så är det bara vägledande. Tingsrätten eller Hovrätten kan ta hjälp av HD’s dom när de dömer.

7. Ett tvistemål är t ex vem som får vårdnaden av barnet vid en skilsmässa. Skilsmässa delas upp i två delar - bouppdelning. Alltså de saker som finns i hushållet. Den andra delen är vårdnaden av barn, vem som ska få ta hand om barnet. Istället för att ge ut ett straff så bestämmer man bara vem som har rätt. En av dem, båda eller kanske ingen.

8. När ett barn begår ett brott så blir det åtalsunderlåtelse. Åtalsunderlåtelse betyder att åklagaren väljer att inte väcka åtal mot den åtalade. Men bara om barnet är under 15. Man kan få böter eller ungdomstjänst. Det är för att ett barn inte kan åtalas. Då så blir de inte åtalade men blir ändå förda intill brottsregistret. Om man är mellan 15-20 år så får man ungefär 50% straffrabatt. Vilket betyder att om jag skulle få 10 års fängelse och jag var 17 år så skulle jag bara få 5 års fängelse. Man kan ändå få böter om man är under 15. Om ens föräldrar vägrar betala så finns den kvar hos dig som en skuld. När man har fyllt 15 så kan få ungdomstjänst och samhällstjänst där man tillexempel städar en gård eller hjälper till i ett soppkök. När man är under 15 så kan man bli omplacerad i ett fosterhem om det är nödvändigt. Det tar socialnämnden hand om. Det finns också ungdomsvårdsskolor. Då bor man på skolan i ett rum med en annan person. Det finns två typer av skola. Öppna skolan och slutna skolan. Den slutna skolan så är du i stort sätt inlåst. Om man rymmer så hamnar man i ungdomsfängelse. I ungdomsfängelset sitter man om man har gjort lite grövre brott och man är mellan 18-20 år. Då så får man inte träffa bekanta. Tanken med skolan är att de ska få utbildning och att de ska bli nyktra från droger och alkohol. Det finns två typer av utbildning, teoretisk och praktisk utbildning. Om man har svårt för teori så tar man praktiken och vice versa. Man kan också ha båda två. Man kan också få samtalshjälp vilket betyder att man pratar med en psykolog. Det är också så att man plockar in ungdomar innan de blir myndiga.

9. Det finns flera påföljder/straff. Tillexempel ringa, normala och grova brott. Böter. Villkorlig dom. Skyddstillsyn. Samhällstjänst. Fängelse. Det finns nog två skäl till varför vi har straff. Ett av dem är att skrämma andra från att begå brott. Det andar är att skrämma brottslingen att göra nya brott. 

Fängelse: Ett fängelse är en plats som man hamnar på ett ställe där du blir inlåst i en viss tid beroende på ditt brott och hur bra advokat du har. Du kan hamna i en isolerad cell om du är en farlig person. I en isolerad cell så har man tänkt på alla möjliga sätt för någon att skada sig på och tagit bort dem. Isolerings cell är för personer som kan tänkas begå självmord. Eller så hamnar man i en vanlig cell oftast med TV och kanske till och med dator. Man kan också bo flera personer i en vanlig cell.

Samhällstjänst: Samhällstjänst är när man blir dömd till att jobba gratis i ett jobb som är samhällsnyttigt. Man kan bli dömd till samhällstjänst i 40 till 240 timmar. Om man är under 21 så är det 20 och 150 timmar.

Skyddstillsyn: Skyddstillsyn är att man får gå fri men man blir bevakad i tre år. Det första året så är man ständigt bevakad. Men efter det så är det bara att om man begår ett till brott så blir skyddstillsynen ett fängelsestraff. 

10. I lag (2001:453) så står det ”11 § Till socialnämndens uppgifter hör att verka för att den som utsatts för brott och dennes närstående får stöd och hjälp.” Om man är ett brottsoffer eller målsägande som det egentligen heter så kan man få hjälp av bland annat brottsofferjouren och socialnämnden. Brottsofferjouren försöker få in alla målsägande in i samhället igen. Grunden i deras arbete är baserat på FN:s konvention om mänskliga rättigheter där det står att alla har ett lika värde oavsett ålder eller kön. Om den målsägande behöver det så kan den få skyddat boende eller ekonomiskt stöd. Man kan också få en stödperson som vägleder dig i brottmålsprocessen. Utbildade vittnesstöd ger information om hur rättegången går till.

11. Polisens uppgift är att minska brottsligheten och att göra invånarna trygga. De arbetar med att hålla trafiken säker och lösa och förebygga så många brott som möjligt. Det är också polisen som man söker pass hos. Man ansöker också om tillstånd för att anordna en konsert, använda fyrverkeri eller demonstrera. (Se uppgift 4 för mer information)

12. Alla som sitter i fängelse får hjälp med att bli nyktra från droger och alkohol (det är många som är inlåsta pga det) och så får de utbildning om de inte har någon. De flesta som begår brott har ju inte ens gått ut gymnasiet och då behöver de utbildning. Det finns också en organisation som heter KRIS (Kriminellas Revansch I Samhället) där de hjälper med utbildning och nykterheten. Men där får man också träffa före detta fångar som lever ett hederligt liv. De har också en drogfri familjefest på midsommar.

13. Jag är emot dödsstraff. Förut så hade man dödsstraff när man har gjort ett grövre brott. Jag tycker att det är väldigt felaktigt att döda någon när hen inte ens har dödat något annat. Att bli straffad hårdare än döden går inte. Och det finns andra sätt som gör att personen kan förändras. Man kan med hjälp av psykologers hjälp. Och i vissa fall så är man oskyldig. Och så blir man dödad för inget. Jag kan förstå att andra tycker att det är okej med dödsstraff om man har dödat någon annan. Men tänk så är ”mördaren” oskyldig och bara blir mördad. Eller kanske så den riktige mördarens kompanjon vittnar och pekar ut en oskyldig. Då kan man mörda utan att bli straffad. Två gånger.

14.

a) Om landet är en rättsstat så kan man inte straffas för brott som inte finns i lagen och det är samma för alla, invandrare eller infödd. Lagen är lika för alla.

b) En åklagare är den personen som utreder brottet, väcker åtal och att framträda i domstolen.

c) Påföljd är straffen som du kan få när du döms i domstolen.

d) En försvarsadvokat är personen som ska göra allt de kan för att göra den tilltalande frisläppt. De är utbildade för att föra mycket välutvecklade argument även om det ibland är hopplöst. Den kan också ge råd till den tilltalade, tillexempel att helt enkelt erkänna.

e) Att gripa någon är när polisen kommer för att ta den misstänkta eller skyldiga till polisstationen i väntan på vidare anvisningar.

f) En domare är personen som dömer i domstolen hen bestämmer också vad det blir för påföljd.

g) En nämndeman eller lekmannadomare är en person som medverkar i domen och deltar och hjälper till när man ska bestämma påföljden.

h)Att anhålla är när man tar in någon i avvaktan för häktning eller frisläppning.

i) Att åtala någon betyder att man vill ställa någon inför domstolen.

j) En ed är att man uttalar en försäkran för något.

k) Mened betyder att vittnet ljuger på ett sätt som påverkar domen.

l) Att häkta betyder att man sätter någon i en cell i ett antal dagar men sedan så måste man ansöka om längre häktningstid inför rättegången.

m) Skyddstillsyn betyder att man blir frisläppt men strängt bevakad under ett år och sedan om man utför några brott under de nästa två åren så blir det fängelse straff.

n) Villkorlig dom är när brottet är för allvarligt för att stanna vid böter.

o) Rättspsykiatrisk vård är när man blir dömd till vård i en speciell tid, man blir dömd till rättspsykiatrisk vård när man har funktionshinder.

p) Civil olydnad är när man tillexempel protesterar eller helt enkelt bryter mot en lag utan våld.

q) Huvudförhandling är samma sak som rättegång.