Kalla Kriget
Inledning
Kalla kriget var en ideologisk konflikt mellan USA och Sovjetunionen. Båda kämpade för deras ideologier, kapitalismen och motsvarande kommunismen, skulle spridas över hela världen och att förhindra spridningen av den andras. Kriget varade från slutet av Andra V.K till början av 1990-talet, då berlinmuren föll tillsammans med den kommunistiska ideologin.
Bakgrund
Allt började under Jaltakonferensen år 1945, innan Hitler dog. Där så visade det sig att Winston Churchill och Franklin Roosevelt inte kom så bra överens med Josef Stalin. Det är inte bra för att det var dem tre länderna som var tvungna att vinna andra världskriget om bara några månader. Strax efter att Hitler dog och atombomberna släpptes över Hiroshima och Nagasaki, alltså slutet på andra världskriget, så håller Storbritanniens ledare Winston Churchill ett tal där han säger att Europa har blivit delat in två delar av en järnridå. Östra sidan som styrdes av Sovjetunionen och deras kommunistiska ideologi och den västra delen som styrdes av USA och dess kapitalistiska ideologi. USAs nya president Harry Truman hade en så kallad dominoteori. Han sade att om ett land blev kommunistiskt så skulle de närliggande länderna också bli kommunistiska. Därför så ingrep USA i flera olika konflikter för att stoppa spridningen av kommunismen.
Efter andra världskriget (1945-1949)
Efter att andra världskriget var slut så delades Tyskland in i fyra delar, en för varje vinnare. USA, Storbritannien och Frankrikes delar slöts samman för att bilda Västtyskland och Sovjets del kallades för Östtyskland. Detta resulterade i födseln av de två nya länderna. Men den tyska huvudstaden, Berlin, låg i Östtyskland vilket man tyckte var orättvist, så man delade den också. USA ville att Europa skulle bli ekonomiskt stabilt för att man trodde att det skulle stoppa kommunismen. Detta kallades för Marshallhjälpen. Men detta gillade inte Stalin, han gillade inte att USA skaffade sig vänner i Europa på detta viset. Han ville inte ha västmakterna inne i sitt Östtyskland. Han gjorde det så obekvämt som möjligt genom att stoppa tågen och stänga ner elektriciteten. 1948 så försökte Sovjet få kontroll över hela Berlin genom att stoppa kommunikationen mellan Östberlin och den tyska västzonen, och tvinga USA, Storbritannien och Frankrike att sticka därifrån. Detta försöket kallas idag för Berlinblockaden. USA svarar genom att starta en luftbro över Berlin och släpper ner livsmedel och bränsle över Västberlin. Sovjet vågade inte skjuta ner flygplanen för att då så skulle de starta tredje världskriget, och på denna tiden så hade Sovjet inga kärnvapen.
Koreakriget (1950-1953)
I 1949 skapades North Atlantic Treaty Organization (NATO), ett militärt samarbete. Största delen av Västeuropa gick med i NATO direkt. Sovjet svarade med Warszawapakten. Warszawapakten var en allians mellan länderna i östblocket som kontrollerades i Moskva. Den skapades ifall det skulle bli något krig mellan NATO och Sovjet, så att Sovjet inte skulle förlora stort. Länderna började dra sig ur 1991 när kalla kriget tog slut. Warszawapakten blev officiellt nedlagt den 1 juli 1991. Många trodde att det skulle bli krig mellan NATO och Warsawapakten i början av 50-talet, men det blev det aldrig. Istället så blev det ett krig i Korea. Det blir ett krig mellan Nordkorea, som trodde på kommunismen, stött av Sovjetunionen, och Sydkorea, som trodde på antikommunismen, stött av USA. Landet delas helt enkelt in på den 38:de breddgraden. Själva kriget börjar 1950 när Nordkorea attackerar Sydkorea. Detta tas upp i FN, och FN väljer att hjälpa Sydkorea. Enda anledningen att detta händer är för att Sovjetunionen inte är med i FN, så de kan inte hindra det. Man lyckas tränga tillbaka kommunisterna till Kinas gräns. Men Kina går med Nordkorea och överraskar FN. Kina trycker tillbaks dem till Korea. Och när det är som mörkast så kommer USA och tvingar tillbaks kommunisterna tillbaks till 38:de breddgraden. 1953 sluts vapenstillstånd. Men det räknas med att 5 miljoner ska ha dött, de flesta var civila. Än idag så är det ingen fred. Men USA och Sovjet möttes aldrig på fältet. USA var på fältet medans Sovjet gav pengar och andra förnödenheter. Samma år som Koreakriget slutar så dör Josef Stalin, Nikita Chrusjtjov till makten år 1956. Man bryter helt med den gamla politiken. De är fortfarande kommunister, men Chrusjtjov erkänner att Stalins regim var hemsk. Så man inleder den så kallade avstaliniseringen, man skulle avveckla det “stalinska systemet” åtgärda Stalins mest repressiva element. Man hade en fredlig samexistens mellan Sovjetunionen och de andra länderna. Det blir oro i de Östeuropeiska länderna, de “koloniserade” länderna. Man strejkar i Östberlin 1953, det blir en revolt i Poznan, Polen 1956 och den stora Ungernrevolten 1956 som krossas av de Sovjetiska styrkorna. Flera tusentals dör och ännu fler sätts i fängelse, så Chrusjtjovs ideologi om fredlig samexistens stämmer inte så bra.
Vietnamkriget (1955-1975)
Eftersom att Kalla kriget var en ideologisk konflikt, eller ett indirekt krig så slogs aldrig USA och Sovjet mot varandra, dem “hjälpte” eller stödde andra länder för att få inflytande. Det var exakt det som hände här, Sovjet hade kontroll och inflytande över den norra delen av Vietnam och skulle jobba sig neråt. Detta ville USA stoppa till varje pris eftersom att enligt den dåvarande presidenten, Harry Truman, så skulle det orsaka en så kallad “Dominoeffekt”. Han trodde att om ett land blev kommunistiskt så skulle det enkelt sprida sig till grannländerna.
Kriget började med att Frankrike, släppte taget om Vietnam och landet blev självständigt 1954. Nu började bråka om makten i syd, men när USA gick med i kriget så skiftade fokuset från makt till ideologi. Norra Vietnam var kommunistiskt och stöddes av Sovjet och FNL gerillan, medans den sydliga delen var mer mot det kapitalistiska hållet.
För att kommunismen inte skulle få inflytande i de sydliga delarna av Vietnam så skickade USA amerikanska rådgivare dit för att hålla koll på situationen och skaffa lite inflytande över befolkningen, men detta visade sig senare att vara för lite för att stoppa FNL, gerillagruppen i syd som kämpade för det kommunistiska Nordvietnam med militärt stöd från Sovjet i form av vapen. USA skickade enorma mängder soldater för att hålla ställningarna vid gränsen, som mest så fanns det en halv miljon levande amerikanska soldater i Vietnam. Det här var också tiden då TV:n höll på att bli vanlig i USA, fler och fler familjer kunde titta på sändningar från kriget, men när de amerikanska invånarna såg bilderna från kriget så blev dem skeptiska till deras deltagande i kriget, senare så började USA:s invånare protestera mot deras deltagande i kriget och till slut så gav soldaterna upp och stack hem igen. Två år senare så tar kommunismen över hela Vietnam.
Kubakrisen (1962)
Kubakrisen var en 12 dagar lång konflikt mellan USA och Sovjetunionen under oktober 1962. Ända sedan Kuba blev självständigt så fanns det ett starkt inflytande från USA för att de låg (ligger) så nära varandra. År 1952 så genomfördes en militärkupp och Fulgencio Batista tar över makten. Folket var väldigt missnöjda med Batista och gjorde revolution år 1959, då Fidel Castro tog över makten. Landet blev kommunistisk och man började nationalisera fabrikerna, vilket USA inte gillade för att det var mest amerikanska fabriker som blev nationaliserade. Detta gjorde att USA tog mer och mer avstånd från Kuba. Detta gjorde att Kuba allierade sig med Sovjetunionen. I Kalla kriget så var det så att om man inte var allierad med den ena sidan så sökte man allians från den andra sidan. Ett år innan Kubakrisen så försöker USA störta Castro vid Grisbuktsinvationen. De stödde exilkubaner som försökte störta Castro. Detta misslyckades och Castro behöll makten för sig själv. 1962 så upptäckte USA att Sovjet hade placerat ut kärnvapenramper på Kuba. Det här var ramper som skulle kunna skjuta i väg kärnvapen som nådde i princip hela USA. USA svarade med att göra en fartygsblockad för att försöka hindra Sovjets fartyg från att komma fram. Detta var Kalla krigets hetaste ögonblick, det var väldigt nära ett kärnvapenkrig. Man löser detta genom att USA och Sovjet tar ett snack och resultatet blev att Sovjet tar ner sina kärnvapen från Kuba och USA göra samma sak i hemlighet i Turkiet. Några andra konsekvenser från Kubakrisen är att JFK får mycket beröm, detta var en så kallad propagandaseger. Medan Nikita Chrusjtjov och hans ledning ansågs som mesiga borta i Sovjetunionen. Man gjorde den så kallade “heta linjen”, en direktlinje mellan USAs ledare och Sovjetunionens ledare för att lösa sådana konflikter snabbare i framtiden, så att man inte riskerade ett kärnvapenkrig.
Upplösningen
I början av 1970-talet så blev relationen mellan USA och Sovjetunionen bättre, man började med något som kallas avspänningspolitik, vilket betyder att man försöker förbättra relationen mellan USA och Sovjetunionen. Det första stora steget efter Kubakrisen var den heta linjen. Den heta linjen var en direktlinje mellan USA och Sovjetunionen för att förhindra ett kärnvapenkrig. Den blev ändrad till en faxmaskin år 1986 för att skicka dokument. År 2008 så blev det en krypterad länk där man använder emails. USA och Sovjet hade börjat snacka för att lösa Kalla kriget. Sovjet var tvungna att delta för att annars så skulle det bli krig och de låg efter i teknologin och i vapen för att USA hade kontroll över deras gränser. Om de försonades så skulle trycket på Sovjets dåliga ekonomi mildras och det skulle ge landet möjligheter att importera teknisk utrustning. År 1969 inleddes det kändaste “snacket”, kallat SALT, det står för Strategic Arms Limitations Talks. Även om man var nära fred så var de fortfarande motståndare. Men när Kina hade börjat tillverka kärnvapen så var det inte bara två spelare i spelet, det blev tre. Nu så var målet att få Kina på sin sida så att det andra landet skulle vara tvunget att ge upp. Richard Nixon, USAs president, hann dit först i 1972. Han var den första amerikanska presidenten att sätta fot i Kina. När han kom fram i Beijing så blev Sovjet väldigt oroliga och försökte snabba upp snacken. När Ronald Reagan och Margaret Thatcher blev presiden respektive premiärminister i deras länder så kom de bra överens, de tyckte båda att nyliberalismen var rätt. Anhängarna av nyliberalismen var i stort sett motsatsen av Sovjet. De ville ha små stater som möjligt och att man ska ha låga skatter, vilket inte alls stämmde med Östeuropa. 1986 så blev Michail Gorbatchov ledare i Sovjetunionen. Han visste att Sovjet hade stora politiska och ekonomiska problem. Han tog in några nya begrepp; öppenhet, stod för ökad yttrandefrihet, omstrukturering stod för marknadsekonomiska reformer. En stor del av de ekonomiska problemen var de stora militära utgifterna. Alltså kriget i Afghanistan, kapprustningen med USA och det stora antalet Sovjetiska soldaterna i Östeuropa. När det stod klart att ledarna i Sovjetunionen inte längre tänker använda våld för att behålla kontrollen över Östeuropa så förändrades den politiska situationen där i en väldigt snabb hastighet. Under 1989 så försvinner nästan alla kommunistregim i det gamla Sovjetkontrollerade östblocket. Det var bara Bulgarien kvar och de gick samma väg nästa år. Den 9 november 1989 så öppnas Berlinmuren. För första gången på ungefär 30 år så kan folk färdas fritt mellan den östra och västra delen av Berlin. Berlinmurens fall är idag en symbol för slutet på det Kalla kriget. Men det tar helt slut år 1991. Allt började med ett misslyckat kuppförsök utförd av militärer och politiker för att få tillbaka det kommunistiska styret. På bara några månader så bryter Sovjetunionen samman. I slutet på 1991 så har 15 nya självständiga länder uppstått. Detta är då det Kalla kriget officiellt tar slut
Följder
Kalla krigets följder var många. Nu när kommunismen var besegrad så fanns inte längre hotet om kärnvapenkrig. Eftersom att nästintill hela världen hade blivit kapitalistisk så kunde den globala handeln blomstra och konflikter var mycket mer sällsynta på grund av att alla har ungefär samma idé om hur ett land borde styras. Den nya handeln mellan alla kontinenter ledde till dagens globalisering.
Länderna i norden blev särskilt påverkade av konflikten. Norge, som hade förlorat mot den röda armén, behövde skriva på ett avtal som kraftigt begränsade deras utrikespolitik, detta skrev dem på för att annars så hade de inte fått behålla sin självständighet. De fick inte heller gå med i försvarsorganisationen NATO.
Sverige kände sig också hotad efter konflikten och började satsa mer pengar på militären, med syfte att försvara om Sovjet skulle attackera. Sverige har varit neutralt i alla krig i väldigt långt tid nu, men Sverige hade ett hemligt samarbete med USA som skulle hjälpa dem vid en invasion från Sovjets sida.
Källhänvisning och kritik
Orsakerna till kalla kriget av Stewart Ross
Slutet på kalla kriget av Christine Hatt
Kalla kriget av Peter Krogh Andersen, Rasmus Thirup Beck, Nadia Claudi, Jakob Eberhardt
Tiden efter 1914 av John Morris Roberts
Jag valde att använda oss av SO-rummet som “bas källa” eftersom att vi vet att det är en trovärdig källa, men hur vet vi att det är en trovärdig källa? På So-rummets Om oss sida så skriver dem att de som skriver texterna på webbplatsen är av personer med stora kunskaper inom de ämnen som berörs. Där skriver dem också att syftet med hela sidan är:
“Att förenkla arbetet i skolan för elever och lärare, dels genom SO-rummets egna texter kring olika ämnen, dels genom att samla merparten av alla fria men utspridda SO-resurser från Internet på ett och samma ställe. Målet med sajten är skapa inspiration, öka intresset och öka kunskaperna inom SO-ämnena.”
Dem skriver också att SO-rummet borde kompletteras med någon annan källa P.g.a att SO är ett väldigt omfattande ämne. Sidan är dessutom politiskt neutral vilket gör att man inte behöver titta på alldeles för många sidor för att skriva en “neutral text”. Allt dem skriver är till för att höja kunskaperna främst för elever samt intresserade, inte för att sälja något eller för att få oss att tycka någonting. Sidan har kontaktinformation så skribenten är inte anonym. Och datumet som texten skrevs i är ofta viktigt, men eftersom att vi skriver om någonting som hände över 30 år sedan så innehållet har inte direkt förändras.
Jag valde att använda NE.se som “backupkälla” eftersom att vi vet att den också är en trovärdig källa. Den är kontrollerad och är också politiskt neutral. NE har funnits ända sedan 70-talet och blev digitalt år 2000. Syftet med hemsidan är att sprida kunskap och ska därför vara så kontrollerad som möjligt. Man kan också se vem som skrev artiklarna, oftast så är det flera personer som kan kontrollera varandra. Och om man söker upp dessa personerna så ser man att de är väldigt kunniga inom sina ämnen.
Kommentarer
Skicka en kommentar